Äntligen.... Efter tre år och fyra månader var det dags. Att återse mina underbara vänner från tiden på Luleå tekniska univeritet. Som skolan är idag så byter man klasskompisar varje termin och ibland oftare. Men vi var tre stycken som följdes åt från dag ett. Vi fann varandra och hjälptes åt genom hela studietiden. Sen tog skolan slut och vi höll kontakt via meil och sms. Men nu först blev det ett kärt återseende. Vi hade hur mycket som helst att prata om och åren som passerat märktes inte alls - förutom på allt vi gjort. Men det kändes som det var igår vi satt och tog en fika.

Tack tjejer för en underbar stund...

Det måste vi göra om igen :)