Äntligen var det dags - att besöka sonen på Kollot. Min väntan, min vånda var slut. Idag skulle vi kramas, vi skulle mysa och han skulle få berätta, visa och dela med sig av sitt äventyr.

När vi kom så var den första jag såg Jonathan, av 55 barn stod han där framför mig. Fundersam och lite sammanbiten kom han och en kompis gående. När han såg oss sken hans ansikte upp och kramen som jag längtat efter kom. Sen presenterade han oss för sin kompis och vi gick på besök i hans hus, till hans rum och till hans säng. Ni skulle se hans ordning, jag blev så chokad att jag glömde fota detta. Han visade sin garderob och där låg ala kläder snyggt vikta och sorterade. Vi blev alla lika chokade och imponerade. Sedan fick vi gå runt och kika på allt - stranden, kanoterna, matsalen, alla hus, grillplats, ledare, kompisar och allt annat. Vi han även spela basket och äta lite godis och bada fötterna. En kanondag där jag fick se att han mår bra och att han trivs. När vi lämnade honom så skulle de förbereda sig för att åka på hajk. Sova i militärtält med 54 andra barn och ledare. Hoppas det gick bra.

Nu är det bara 5 dygn kvar sen kommer han hem - torsdag 12.00 Jag längtar att få krama honom igen :)

Burviks sommargård - jonathans hem i elva dygn

Jonte ledig på sängen :)

Snipp är huset han bor i sen finns snapp, snorum, hej, baradorum - kanske dom hette så :)

Ner mot den underbara stranden

På bryggan - det var varmt och skönt i havet och många timmars bad har det blivit.

Matplatsen.

Basket med en av kompisarna från Kollot

På väg mot nya äventyr - Hajken!

Ha en fortsatt trevlig kollovistelse. Vi ses och hörs snart ....